Ingen höjdardag
Känner mig inte direkt som en naturbegåvning, utan mera stressad och tjatig. Alla är liksom lite uppe i varv, eller så är det jag som är det? Alla fall ska det bli så skönt när dagen är över och jag får gå hem och göra helg! Det vill säga efter jobbet måste jag fixa småärenden som att köpa blommor till J och lämna in vinterkappan på kemtvätt och lagning. Den är ju bara lite sliten i ärmsluten och aldrig i livet att jag köper en ny, om jag inte måste. Och så måste jag ringa T och prata trafiklösningar. Ja ja. Känns lite halvknasigt. Hon kommer nog att fråga hur det är och så och det mesta är bra, samtidigt känns det såklart sorgligt på ett sätt att ha lämnat så mycket bakom sig och någonstans lite onödigt, men vet inte hur mycket jag vill säga. Litar inte hundra ens på henne. Det är väl det politiken gör med folk. Får en att bli misstänksam.
