Dagen D närmar sig
Så ja. På tisdag är det dags för prövning. I dag har jag dock inte fått mycket pluggat. I gengäld har jag jobbat, städat badrummet - resten av lägenheten städade vi i går kväll - shoppat en pläd, ett akvarellblock som var nödvändigt och kläder på HM till två systerdöttrar som firar födelsedagskalas i morgon.
Det är inte så knasigt som det låter. Nu är det dock hög tid att börja plugga.
Och tänk på att jag istället kunde ha varit ute med KK i kväll... Ståndaktigt kallar jag det, om det är klokt är en annan sak. Den som lever får se.
Knasigt av mig
Fast sen gick jag till graven alla fall. Det vill säga åkte dit via Tallkrogen. Låter väl inte klokt, men gick till så här: t-bana till Gullmarsplan, ersättningsbuss mot Farsta, missade att gå av vid Skogskyrkogården, hamnade i Tallkrogen och fick åka tillbaka med bussen till Skogskyrkogården. Inte min dag. Mer än lovligt virrig.
Väl där var det ganska spöklikt. Mörkt.. Öde. Snö. Kala träd. Gravar. Kapell. Och så jag med en vit ros (mormor brukar få vita rosor av mig) och lyktor. Fast det blev fint på graven när jag borstat bort snön och tänt lyktorna och lagt dit rosen.
Vet vet vet. Det är knasigt. Men ibland bara måste man.
Nu åter till jobbet. Som är som det är.
Väl där var det ganska spöklikt. Mörkt.. Öde. Snö. Kala träd. Gravar. Kapell. Och så jag med en vit ros (mormor brukar få vita rosor av mig) och lyktor. Fast det blev fint på graven när jag borstat bort snön och tänt lyktorna och lagt dit rosen.
Vet vet vet. Det är knasigt. Men ibland bara måste man.
Nu åter till jobbet. Som är som det är.
Förlåt och konstigt!
Mormors födelsedag i dag. Hon skulle ha fyllt 95. Så konstigt att tänka sig. Hade tänkte åka till graven i dag, brukar det på hennes födelsedag, men den här gången blev det för sent och för trött. Åker i morgon i stället. Inte riktigt samma sak.
Mötte en gammal dejt i dag. CC. Också konstigt. Som i går sa han. Som i ett annat liv tänkte jag.
Anledningar att inte
Håller på med en rent befängd sak. Pluggar. Är alldeles för gammal. Om jag fixar det. Och om jag kommer in på utbildningen kommer jag typ att ha kursare som är jämngamla med dottern.
Nervös. Hjärtat pickar.
Påsken - har dock varit alldeles underbar (fridlys ordet underbar någon). Massa tid att lata sig och här hemma är mysigt och blommor i alla rum och spela spel och dottern stickar och frukost i sängen varje dag. Med korsord.
Borde bara inte hitta på massa anledningar att inte plugga just nu bara...
Vet inte om jag ska fortsätta blogga. Blir bara ibland och ingen. Verkligen ingen. Läser bloggen. Å andra sidan är ju det också en sorts frihet.
Fan, piss, skit och helvete
Är på riktigt dåligt humör. Låg helt enkelt. Borde plugga, men det känns så förnedrande. Är för gammal. Och blir mest bara paralyserad. Är hur medveten som helst om att det är så här man gör att INGEN läser ens blogg.
Men orkar inte bry mig. Jag menar - ju färre som läser desto större är min frihet att skriva precis vad jag vill.
Fan, skit, piss och helvete är föresten ett Ingmar Bergman-citat. Tror jag. Från Fanny och Alexender-filmen.
Katolska kyrkan har infört ett gäng nya dödssynder. Typ att inte samla på sig ofattbara rikedomar eller orsaka krig eller förgifta jorden. Blir nästan rörd. Äntligen någon som ifrågasätter människors rätt att göra vad de vill med andra människor eller med sina ägodelar, bara för att de råkar vara rika. Det måste finnas någon gräns för vad man får och inte får göra. Man borde inte få hugga ner regnskogen t ex. Man kanske inte ens borde få äga den? Eller om man äger den borde man inte få göra något med den, mer än att låta den vara.
Kan liksom inte se vad det är som ger vissa människor rätt att bära sig åt hur som helst, bara för att de äger vissa saker.
Kan liksom inte se vad det är som ger vissa människor rätt att riskera mitt liv. Bara för att de vill bli ännu rikare.
Mera rabiat
Nu är jag ännu mera rabiat. Städar undan gårdagens Svenskan och passar på att läsa näringslivssidans förstasida. Nio statliga tjänstemän får, vid sidan av sin vanliga lön, bra betalt för att representera staten i statens styrelser, får vi veta. Man får ju anta att de har bra betalt redan som det är, så missförstå mig rätt nu - det så klart att det är fel att de har dubbel ersättning - men det som retar mig mest är inte deras ersättningar. Utan att kvinnorna får sämre betalt än männen. Som vanligt.
Sju män får mellan 253 000 och 494 000 och två kvinnor får mellan 142 000 och 250 000.
Borde vi inte ha kommit längre? Är det inte dags att ifrågasätta om vi har råd med män?
Vansinnigt vacker kappa
Har varit på stan med B och inhandlat en stycken vårkappa. Svart. Som vanligt. Svart är snyggaste färgen tycker jag. Och kvinnligt klockad med arbetade detaljer. Härligt krispig bomull. Nej. Jag shoppar inte mycket och i vanliga fall inte heller dyrt, men någon gång ibland blir jag förälskad och lägger en rejäl slant på ett enstaka plagg.
För övrigt - måste jag bara klaga lite på vädret. Här har man legat inne och varit sjuk och när man väl kommer ut. Då regnar det. Och är kallt. Och rått. Ovanligt ocharmigt väder helt enkelt. Man skulle vara på landet, jag menar lukten av ylle och porlande bäckar och små tussilagosar , sånt som annars kan skänka också den gråaste av marsdagar ett uns av förlåtelse och mjukhet. Det finns ju inte i stan. Här är bara grått och det är bara jag som fattar att man ska ha ylletröjor. Alla andra verkar vara helt inne på värsta dunjackorna eller förortsfleecen. Längtar till landet!
Fem döda män
Läser Svenskans dödsrunor och konstaterar att män måste vara mycket bättre än kvinnor. Kan liksom inte hitta någon annan förklaring till att det nästan bara är män som gjort så mycket bra och varit såna fina människor att deras vänner och släktingar och arbetskamrater bara inte kan låta bli att i efterskott hylla deras liv och deras gärningar, offentligt, i Svenskan.
I alla fall är det som det brukar. Inte en enda kvinna har fått en endaste dödsruna. Överdriver bara lite. Kolla själv!
Ja, ja. När jag dött vill jag ha både dödsruna och fyrverkeri. Känns liksom så meningslöst att dö, om man inte gör det med stil.
